Kap 1 – The Anatomy of Periodontal Tissues Se också första föreläsningen · De parodontala vävnaderna (peri=runt, odontos= tand) utgörs av: oGingiva – tandköttet (G) oPeriodontalligamenten (PL) oRotcementet (RC) oAlveolära benet (AP) oHuvudfunktionen är att fästa tanden till benet i käkarna och att möjliggöra tuggfunktion. oTandfollikeln (DF) ger upphov till de parodontala vävnaderna, som utvecklas under rotutvecklingen. Dentala organet (DO) ger upphov till emalj, tandpapillen (DP) till dentin och pulpa. · Tandköttet består av ett epitellager och underliggande bindväv som kallas lamina propria. oSe föreläsning för mer anatomi. FG = fri gingiva. AG = fästad gingiva.
Skillnader mellan OE (oralt epitel), OSE (oralt sulcusepitel) och JE (kontaktepitel): Cellerna i kontaktepitelet är större än i orala epitelet. Intercellulära utrymmet i kontaktepitelet är bredare än i orala epitelet. Färre antal desmosomer i kontaktepitelet än i orala epitelet.
ER = rete pegs. CTP = bindvävspapiller, som skiljs från varandra genom rete pegs (ER). oBindväven, lamina propria, består av kollagena fibrer (60%), kärl och nerver (35%) och fibroblaster (5%) inbäddade i en grundsubstans (matrix). § Innehåller även mastceller, makrofager och inflammatoriska celler (lymfocyter, plasmaceller). § Matrix innehåller mycket PG och har därmed vatten bundet i sig, vilket ger vävnaden en eftergivlighet för tryck. Om man trycket på tandköttet med en sond ger den efter, och återvänder till sin ursprungliga form när sonden avlägsnas. oSupraalveolärt bindvävsväste: DGF, DPF, CF, TF. · Parodontalligamenten (PDL) gör att tuggkrafter absorberas av det alveolära benet. Tandmobilitet. Subalveolärt bindvävsfäste (under röda strecket). · Rotcement är en mineraliserad vävnad som täcker rotytorna. Innehåller kollagen och HAP (65%). oAcellulärt rotcement vid de koronala och mellersta delarna av rötter. oCellulärt rotcement vid de apikala delarna av rötter. · Alveolära benet är delar av maxilla och mandibula som formar och stödjer tandens alveolära utskott. oAlveolutskotten täcks av kortikalt ben (pilar), med spongiöst, trabekulärt ben mellan. oBuckal och lingual benplatta. Tjockleken varierar efter mekanisk belastning. Notera också det spongiösa, trabekulära benet. Linea obliqua (pilar nedan). · Blodförsörjning sker genom flertalet kärl som successivt förgrenar sig ut i tänderna. Även dentogingival plexus. · Nerver inkluderar nociceptorer och mekanoreceptorer. Väldigt känsliga - kan känna en tunn folie mellan tänderna som endast är 10-30 µm.
Kap 3 – The Mucosa at Teeth and Implants (s. 69-71) · Biologic width är ett begrepp som används för att beskriva dimensionerna av mjukvävnaden som vetter mot tänderna. o2,5mm vid normala fall. 1,8mm vid omfattande nedbrytning av parodontal vävnad. oDelen som varierar är ffa den epiteliala, dvs längden på kontaktepitelet (rött). · Dimensioner av buckal vävnad (gingiva) och interdental papilla oGingivans utseende avgörs av alveolärutskottens dimensioner, tändernas anatomi, händelser som utspelar sig under tanderuption och eventuell ompositionering av erupterade tänder. oGingivas dimensioner avgörs av tandens position buckalt-lingualt. § Buckal à minskad buckal gingiva. Lingual à ökad buckal gingiva. oDet finns två huvudsakliga utseenden som gingivan kan anta: § Uttalat girlangformad: långa och smala tänder samt interdental papillae. Gingiva litet. Kontaktpunkten nära incisivskären. · Gingivas höjd kring 3,8mm.
§ Platt: korta och breda tänder samt interdental papillae. Gingiva stort. Kontaktpunkten mer apikalt åt. · Gingivas höjd kring 4,5mm.
Se också första föreläsningen
· De parodontala vävnaderna (peri=runt, odontos= tand) utgörs av:
o Gingiva – tandköttet (G)
o Periodontalligamenten (PL)
o Rotcementet (RC)
o Alveolära benet (AP)
o Huvudfunktionen är att fästa tanden till benet i käkarna och att möjliggöra tuggfunktion.
o Tandfollikeln (DF) ger upphov till de parodontala vävnaderna, som utvecklas under rotutvecklingen.
Dentala organet (DO) ger upphov till emalj, tandpapillen (DP) till dentin och pulpa.
· Tandköttet består av ett epitellager och underliggande bindväv som kallas lamina propria.
o Se föreläsning för mer anatomi. FG = fri gingiva. AG = fästad gingiva.
Skillnader mellan OE (oralt epitel), OSE (oralt sulcusepitel) och JE (kontaktepitel):
Cellerna i kontaktepitelet är större än i orala epitelet.
Intercellulära utrymmet i kontaktepitelet är bredare än i orala epitelet.
Färre antal desmosomer i kontaktepitelet än i orala epitelet.
ER = rete pegs. CTP = bindvävspapiller, som skiljs från varandra genom rete pegs (ER).
o Bindväven, lamina propria, består av kollagena fibrer (60%), kärl och nerver (35%) och fibroblaster (5%) inbäddade i en grundsubstans (matrix).
§ Innehåller även mastceller, makrofager och inflammatoriska celler (lymfocyter, plasmaceller).
§ Matrix innehåller mycket PG och har därmed vatten bundet i sig, vilket ger vävnaden en eftergivlighet för tryck. Om man trycket på tandköttet med en sond ger den efter, och återvänder till sin ursprungliga form när sonden avlägsnas.
o Supraalveolärt bindvävsväste: DGF, DPF, CF, TF.
· Parodontalligamenten (PDL) gör att tuggkrafter absorberas av det alveolära benet. Tandmobilitet. Subalveolärt bindvävsfäste (under röda strecket).
· Rotcement är en mineraliserad vävnad som täcker rotytorna. Innehåller kollagen och HAP (65%).
o Acellulärt rotcement vid de koronala och mellersta delarna av rötter.
o Cellulärt rotcement vid de apikala delarna av rötter.
· Alveolära benet är delar av maxilla och mandibula som formar och stödjer tandens alveolära utskott.
o Alveolutskotten täcks av kortikalt ben (pilar), med spongiöst, trabekulärt ben mellan.
o Buckal och lingual benplatta. Tjockleken varierar efter mekanisk belastning. Notera också det spongiösa, trabekulära benet. Linea obliqua (pilar nedan).
· Blodförsörjning sker genom flertalet kärl som successivt förgrenar sig ut i tänderna.
Även dentogingival plexus.
· Nerver inkluderar nociceptorer och mekanoreceptorer. Väldigt känsliga - kan känna en tunn folie mellan tänderna som endast är 10-30 µm.
Kap 3 – The Mucosa at Teeth and Implants (s. 69-71)
· Biologic width är ett begrepp som används för att beskriva dimensionerna av mjukvävnaden som vetter mot tänderna.
o 2,5mm vid normala fall. 1,8mm vid omfattande nedbrytning av parodontal vävnad.
o Delen som varierar är ffa den epiteliala, dvs längden på kontaktepitelet (rött).
· Dimensioner av buckal vävnad (gingiva) och interdental papilla
o Gingivans utseende avgörs av alveolärutskottens dimensioner, tändernas anatomi, händelser som utspelar sig under tanderuption och eventuell ompositionering av erupterade tänder.
o Gingivas dimensioner avgörs av tandens position buckalt-lingualt.
§ Buckal à minskad buckal gingiva. Lingual à ökad buckal gingiva.
o Det finns två huvudsakliga utseenden som gingivan kan anta:
§ Uttalat girlangformad: långa och smala tänder samt interdental papillae. Gingiva litet. Kontaktpunkten nära incisivskären.
· Gingivas höjd kring 3,8mm.
§ Platt: korta och breda tänder samt interdental papillae. Gingiva stort. Kontaktpunkten mer apikalt åt.
· Gingivas höjd kring 4,5mm.